José Antonio Kast från Republikanska partiet har valts till Chiles president med nästan 60 procent av rösterna i en obligatorisk andra valomgång, där han besegrade vänsterkandidaten Jeannette Jara och gav landet dess mest konservativa ledare sedan Augusto Pinochet, något som markerar en tydlig högerförskjutning i chilensk politik och väcker frågor om hur robusta de demokratiska institutionerna är.Med inspiration från hårdföra politiker som Nayib Bukele, Javier Milei, Jair Bolsonaro och Donald Trump kampanjade Kast för massutvisningar av papperslösa migranter, nya gränsstängsel, utökade rättigheter till självförsvar, avregleringar och kraftiga nedskärningar i de offentliga utgifterna, en linje som har uppskattats av många investerare men samtidigt oroat människorättsorganisationer och migrantgrupper i hela Latinamerika och bidragit till att Peru utlyste undantagstillstånd efter att tusentals människor flytt norrut av rädsla för utvisning.Kritiker som Michelle Bachelet och analytiker som Amanda Marton och Javiera González varnar för att Kasts beundran för delar av Pinochets arv, hans ultrakonservativa hållning i frågor som abort och HBTQ+-rättigheter, kopplingar till globala högerextrema nätverk och planer på att sätta in militären i inre säkerhet kan fördjupa polariseringen, försvaga en redan splittrad kongress och utlösa långvarigt motstånd från sociala rörelser, oberoende medier och mittenkrafter samt skapa oro bland Chiles internationella partner.